- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / I. Götaland /
26

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Herrgårdarna. Bokskogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spel med. solstrålar och färger, som man ej får se i en annan skog. Ha vi
lycka med oss, kan
det hända, att ett par rådjur sticka fram sina fina huvud med de klara
ögonen mellan ett par
bokstammar eller ännu bättre -kanske vi få se en kronhjort med sina stolta
horn. För att
plocka blommor går man inte till bokskogen annat än om våren, men då är
marken översållad
med sippor, ty de äro skuggälskande växter och kunna gott trivas under
bokarna.

I bokskogen stå träden vanligen tätt intill varandra, och de ha något mera
stelt och ordentligt
över sig än t. ex. de behagfulla, smidiga björkarna. Då hela skogen
dessutom består av bara en
sorts träd, kan den visserligen förefalla något enformig i jämförelse med
skogarna uppåt
landet. Men vacker är bokskogen i alla fall med sina dagrar och skuggor och
sin högtidliga
stillhet, och på våren, när bladen nyss äro utspruckna, är den något över
all beskrivning
härligt.

När familjer, som bo på slätten, under sommaren vilja ha något roligt för
sig, ta de matsäck
med, fara bort till skogen och stanna där en hel dag.

Förr användes bokskogarna mycket till betesmarker
för svin. På hösten, när bokens ollon voro mogna,
släpptes svinen in i skogen och fingo gå där och äta av ollonen. Före julen
hämtades de hem för att
slaktas, och då hade de av ollonätandet blivit så feta, att man knappt
kunde känna igen dem.
Godsägaren, som rådde om bokskogen, brukade låta de kringboende bönderna
skicka dit sina
svin. Antingen fingo de betala något litet för vart djur, eller också fingo
de, när julen kom,
lämna skogsägaren vart tionde eller tolfte svin. Det sades, att första
tiden »ollonsvinen»
betade i bokskogen, blevo de alldeles som yra och druckna av ollonen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:40:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturoch/gotaland/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free