Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kullen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vågorna. Klyftans branta sluttning är på sina ställen
rosenfärgad av ljung. Men på sidan om den reser sig en
tunn klippvägg med spetsar så vassa som spjut, det är
den sista återstoden av en klippa, på vars förstörande
vågorna ha arbetat i århundraden. På andra sidan om denna
tunna klippvägg ligger en annan klyfta, lika smal
och lika vild som den, där vi stå. Det är de många
småvikarna, som fortsättas av dessa klyftor eller korta
dalgångar.
I en sådan dalgång brukar det växa en tät häck
av många sorters träd och buskar. Nere vid stranden
är den låg och består mest av en och ljung, uppåt
höjer den sig så småningom och blir till sist högre än
en karl. Det underliga är, att dessa häckar slutta så
jämnt, som om en trädgårdsmästare hade klippt dem.
Buskarna äro så intrasslade i varandra, att det blir
alldeles mörkt under dem, och själva häcken är så styv,
att man nästan kan gå på den. Högre upp består den
dels av buskar, såsom slån och hagtorn, dels av
förkrympta träd, såsom ekar, lindar, askar, vilka på det
sättet ha slutit sig ihop, troligen för stormarnas skull.
Klipporna på Kullen äro ibland prydda av murgröna
eller vild kaprifolium. Ständigt träffar man på nypon- och
björnbärsbuskar, som växa i täta snår, och ofta äro
de omslingrade av vild humle.
Man kan göra långa vandringar och ändå hela
tiden vara kvar på Kullaberg. Gärna går man till en
utsiktspunkt, där man på en gång kan se Sundet och
Skelderviken. En vacker sommardag är det en härlig syn att
se de båda vattenarmarna och det grönskande Kullaberget
emellan dem. När man ser på Sundet, tycker man,
att det är så blått, som något vatten kan vara, men så
vänder man sig och ser på Skelderviken, och den är ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
