Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Skogar och mossar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stort bekymmer: inte kunde de odlas, och de gjorde dessutom skada genom att
sprida kyla
omkring sig. Småland har ett hårt klimat, frostnätter förekomma ofta här
både under våren
och sensommaren. På de åkrar, som ligga i närheten av mossar, blir grödan då
oftare
förstörd än på andra ställen. På den sista tiden har man dock lärt sig, hur
man skall bära sig
åt med mossar för att torka ut dem och förvandla dem till äng eller åker, så
att det bekymret är nu ganska mycket undrat.
Men så har smålänningen något annat att kämpa emot – den oerhörda mängden
av stenar, som
finnas i hans jord. Dessa stenar har naturligtvis den stora landisen fört
med sig, den har
skräpat till i Småland, kanske mer än i de flesta andra landskap. De
småländska åkrarna äro
vanligtvis mycket små, bara små lappar, omgivna av skog och ljungfält, och
på själva åkern
brukar det ligga stora stenhögar, som ofta äro bevuxna med björkar och
tallar. I somliga
trakter av Småland ser åkern ut bara som en jordremsa, som nästan ormlikt
slingrar sig
omkring stenrösen. Därför har man sagt på skämt, att där »är stenen regel
och jorden
undantag». Småland har också alltid varit ett av Sveriges fattigaste
landskap, och folket har
sedan gamla tider fått lära sig att arbeta hårt, att leva med yttersta
sparsamhet och att finna
utvägar att förvärva det dagliga brödet. Men under detta stränga och
försakande liv har smålänningen
fått en ovanlig seghet och uthållighet. Han är vanligtvis mager och senig,
och det syns på
honom, att han är livlig och rörlig både till kropp och själ.
Något, som det framför allt gäller att dra nytta av i Småland, är skogen.
Innan järnvägarna
kommo, hade smålänningarna svårt att bli av med sitt timmer och virke; man
tyckte, att
skogarna stodo och ruttnade bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
