- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / I. Götaland /
163

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Grenna och Visingsö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svarvat till en klippa, så att den liknar nedre delen av ett
runt fästningstorn. Vättern har alljämt stulit av ön;
man vet, att den har varit större förr. När vi svänga
om förbi Visingös södra udde, se vi åter ett torn, som
reser sig längst ute vid stranden, men det är verkligen
byggt av människohänder. Tornet, som nu ligger så
ensligt och övergivet här, har, säges det, varit en del
av en konungaborg, som hette Näs. Under en del av
medeltiden gick det livligt till vid Visingsös sydliga udde.
Massor av grant prydda båtar lade till här, och på stranden
redo skaror av riddare med blanka rustningar och
långa lansar. Det var också ett ställe, där det var
lämpligt för svenska konungar på den tiden att
uppehålla sig. Ville de resa till Västergötland, foro de på
Vättern till Hjo, och på östgötasidan stego de i land
vid Hästholmen, där det fanns en god hamn, vilket
annars är sällsynt vid Vättern. Ville konungen återtåga
söder ut till Danmark för att anfalla eller för att
försvara sig, gick den närmaste vägen dit över
Junaköping. Den mest berömde av de konungar, som höllo
hov på Visingsö, var Magnus Ladulås, vilken också
dog här.

Det berättas, att på norra udden av Visingsö också
har legat en borg, där konungar bott i en ännu avlägsnare
forntid. Men Vättern översvämmade den delen av
ön, och det, som finnes kvar av den gamla borgen, ligger
nu på sjöbottnen. Ett stycke från stranden höjer sig över
vattenytan en stor sten, och det sägs, att den fordom
skall ha legat på slottets borggård.

Om hur Visingsö blev till berättar en saga, att det
en gång var en jätte, som bodde med sin hustru på Vista
kulle, en bergspets vid Vätterns smålandsstrand. En
gång blevo de båda bjudna på bröllop till en jätte, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:40:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturoch/gotaland/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free