Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Kinnekulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medan vi gå här på den andra avsatsen, se vi på
ett ställe, hur rök stiger upp, som man tycker från
själva marken. Omkring ligga stora grushögar, som
äro så bjärt eldröda, att de lysa på långt håll. Röken
kommer från kalkugnar, där man bränner kalksten till
kalk. Detta är en ganska viktig industri på Kinnekulle,
och allting är så bra iordningställt för den. Den bergart,
som bildar den andra avsatsen, kallas för alunskiffer,
och den ligga inbäddade en mängd runda eller avlånga
stenar, som folket kallar »orsten». Dessa stenar bestå av
kalksten, och om man slår sönder en sådan, finner man
vanligen i den en mängd försteningar, antingen
hela djur eller delar av dem, i synnerhet är det gott
om de underliga kräftdjur, som vimlade i de forntida
haven och som kallas trilobiter. Att orstenen hade
värde, därför att den kunde brännas till kalk, det hade
invånarna på Kinnekulle länge vetat, men de tyckte,
att det var dyrbart att anskaffa ved till bränsle
för kalkugnarna, och att skiffern kunde duga till
något, det hade de aldrig trott. När de höllo på att bryta
sten i ett stenbrott, kastade de alltid bort skiffern, som
de helt föraktligt kallade »kråkberg». Men nu har man
funnit, att skiffern kan bli till mycket gagn, ty den
innehåller kol och kan användas till bränsle vid
kalkbränningen. Denna går till på det sättet, att helt nära
ett stenbrott lagar man i ordning en ugn, och i den
lägges varvtals skiffer och kalksten. Så tänder man
eld på skiffern i nedre delen av ugnen, lågorna sprida
sig snart över alla varven, och skiffern glöder som kol.
Så får det brinna några dar, ibland längre, och sen tar
man ut kalken, som då är bränd. Skiffern, som förut
var svartgrå, har nu fått den nyss omtalade röda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
