- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / I. Götaland /
186

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Slöjdbygden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orsak till denna förändring ligger däri, att linet är besvärligt att sköta
och bereda, då
bomullsgarnet däremot erhålles för ganska billigt pris.

Vid tillverkningen av bomullstyger går det ofta till på det sättet, att en
man, som har litet
pengar, en »förläggare», som det kallas, köper upp garn och skaffar
mönster, och så lämnar
han detta till en väverska och ger henne en viss betalning för var meter
hon väver. Invånarna
i Mark bruka räkna sin inkomst i alnar väv och icke i spannmål som andra
bönder. De flesta
förläggare ha många väverskor, som arbeta för dem. Detta arbetssätt
användes i synnerhet i
Marks, Kinds och Vedens härad. I många små stugor höres vävstolen dunka
hela dagen
igenom, hustrun i huset väver det flitigaste hon kan för att få bröd åt de
små. Ofta bruka
mannen och barnen hjälpa till med att spola.

I synnerhet under den första tiden voro nog förläggarna ofta kärva
affärsmän, som behandlade
väverskorna ganska hårt och betalade dem så litet som möjligt. Det var ofta
bönder, ibland
gårdfarihandlande, som blevo förläggare. En flitig arbeterska, som satt vid
sin vävstol hela
dagen, kunde förtjäna högst 50 öre per dag, många gånger mindre. Nu har en
väverska det
något bättre, hon kan förtjäna bortemot 90 öre eller 1 krona om dagen; det
är visserligen ej
mycket, men hon är ändå glad att kunna utföra arbetet i hemmet och ej
behöva gå ifrån sina
barn.

Numera finnes det i denna samma trakt en mängd fabriker, där man har
vävstolar, som
drivas av maskiner. De flesta av dessa fabriker ligga i Borås, men det
finns också en hel
mängd på andra orter. Rydboholm, Fritsla, Rydal äro stora fabrikssamhällen
med tusentals
invånare vardera. Utom väverier finnas på dessa platser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:40:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturoch/gotaland/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free