Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Ryorna och kustslätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid mitten av 1800-talet hade skickliga lantbrukare
blivit övertygade, att den magraste jordmån kan bli
fruktbar, om den på ett lämpligt sätt uppblandas med
märgel, vilket, som vi veta, är detsamma som kaikhaltig
lera. Om märgeln måste forslas långa vägar till åkrarna,
så kan den bli så dyr, att det inte alls lönar sig att
använda den; men för hallänningarna var det så bra
ställt, att de hade märgel i sitt eget landskap, ofta under
den magra sanden. När man borrade i marken, fann
man nästan överallt på kustslätten under ett tunt lager
av sand ett mycket djupt lerlager, och denna lera
befanns också vara kalkhaltig. De lantbrukare, som
hade stora egendomar, började ta upp märgel och
breda ut över sina åkrar. Var och en kunde se, att
skördarna förbättrades av märglingen, och snart följde
de mindre lantbrukarna exemplet, och det dröjde inte
länge, förrän Hallands kustslätt var liksom förvandlad.
Nu får man där se de frodigaste åkrar med vete, klöver
och havre, och åkerbruket i denna trakt kan icke blott
föda befolkningen utan också lämna ett ganska stort
överskott till försäljning.
Till och med flygsanden har kunnat omskapas till
fruktbar jordmån. Man kan nu mitt i flygsandens område
få se nyupptagna åkrar, där säden växer frodig och
präktig, och alldeles invid dem det nakna sandfältet, där
knappast ljungen kan taga sig fram. Det är märgling och
gödsling, som ha åstadkommit denna stora förvandling.
I ingen annan del av Sverige har märglingen gjort så
mycket nytta som i Halland, men naturligtvis har
därtill kommit en omsorgsfull skötsel av åkerbruket
också i andra avseenden.
En man, som hade mycken förtjänst av denna utveckling,
var ryttmästaren P. von Möller, som ägde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
