Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Det inre Bohuslän: sprickdalarna, åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obebodd. Men när man reser omkring i landskapet, märker
man ändå, att det inte är så litet jord, som finns
där; dalarna äro trånga, och sänkorna äro små, men
de äro i stället så ofantligt många.
Öster om Bullaren-sjöarna finns en trakt, där
bergmassan ej är så söndersplittrad utan bildar en
sammanhängande platå, som kallas Kynnefjället. En stor del
av detta fjäll är skoglöst, som Bohusläns berg för det
mesta äro, men en annan del är skogbeväxt och utmärker
sig för en ovanligt rik och storslagen skogsnatur. Det
är till stor del genom människornas oförstånd, som
Bohuslän har blivit så fattigt på skog; man vet, att också
där har det funnits präktiga skogar, ty i torvmossarna
har man hittat stora trädstammar. Och nuförtiden
har man i flera trakter av Bohuslän försökt att plantera
träd, och det tycks lyckas ganska bra.
På många ställen i Bohuslän har man funnit stora
bankar, ibland hela kullar, bildade av skal efter snäckor,
musslor, sjöborrar och andra havsdjur. Folket använder
detta skalgrus till fyllning av vägar, och ibland
ha de lagt ut det på åkrarna för att göda jorden. Man
tyckte det borde vara ett gott gödningsämne, eftersom
dylika skal till största delen bestå av kalk. Men ofta
hade det inte så god verkan, som man hade väntat, och
det var mest därför, att skalen voro så hårda och inte
vittrade sönder. Människor, både lärda och olårda, ha i
långliga tider undrat och förvånat sig över dessa
bohuslänska skalbankar, ty man hittar dem ofta långt
in på torra landet och ibland högt uppe på bergen, och
ändå kan ju vem som helst förstå, att de ursprungligen
måste ha avlagrats på havsbottnen.
I våra dagar är det inte så svårt att förklara deras
förekomst, ty nu vet man säkert, att stora delar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
