Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Sillfisket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viss bestämd riktning liksom floderna på land. I Kattegatt förekommer dels
en ström, som
kommer från Östersjön, dels en ström, som kommer från Nordsjön och
Atlantiska havet.
Dessa strömmar röra sig med ganska stor hastighet; så kan den senare ibland
flyta fram med
ungefär samma fart som Norrström. Det vattnet, som kommer från Östersjön, är
naturligtvis mindre salt, ty i Östersjön mynna så många floder. Det är
därför lattare än det
saltare havsvattnet och flyter följaktligen ovanpå detta. I Kattegatt
finnes således en ytström
med mera utspätt vatten och en underström med saltare vatten från det stora
havet.
Man har på senare tider kommit underfund med att havsströmmarna inverka
mycket på
fiskarnas levnadssätt och på deras vandringar. Somliga fiskar följa med
strömmarna och
andra gå mot dem. De flesta av de havsfiskar, som fångas av människor,
uppehålla sig mest i
det undre, saltare vattnet; detta innehåller också mer näring för dem än
det andra.
Fram på hösten frysa de norrländska älvarna till, och då minskas ytströmmen
från Östersjön
och underströmmen blir däremot mäktigare. Vattnet från Atlanten,
»bankvattnet», som det
ofta kallas, kommer då mera in till Bohusläns kuster. Som sillen just på
hösten brukar
infinna sig utanför Bohuslän, anses det vara ganska troligt, att
sillstimmen följa med den
atlantiska underströmmen. Och som det olika år finns mer eller mindre
bankvatten inne i
vikarna, kan det hända, att det är detta, som avgör, om sillstimmen gå
längre in eller endast
hålla sig ute i havet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
