- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland /
3

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Kustbygd i Hälsingland.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De tummade stockarna stakas av arbetarna fram
till »timmerlänsan», det är det stallet nedanför sågen,
där de få ligga och vänta, tills det blir deras tur att
sågas. Karlarna kasta en kedja om en stock, en maskin
i såghuset sättes i gång, och så glider stocken, drypande
våt, uppför den sluttande bryggan och in i såghuset;
det ser alldeles ut, som om den klev in genom fönstret
i övre våningen. Därinne passas den genast in i sin
bestämda sågram. Sågbladen skära in, det krasar och
viner, när de raskt gå upp och ned i veden, och inom
ett par minuter är stocken genomskuren efter hela sin
längd och förvandlad till plankor och bräder. Plankorna,
som äro tjockast, ha tagits ur stockens mitt, och de
tunnare bräderna på båda sidor därom; de båda rundade
yttersidorna kallas bakar. Både plank och bräder skäras
sedan med en maskin, så att de bli jämna i kanterna.
Kantstrimlorna, som då falla av, kallas ribbor. Bakarna
och ribborna användas på flera sätt. Allting tar man vara
på i sågverket. Sågspånen användas till bränsle åt
ångpannan, de samlas upp i ett slags rännor och föras i
dessa direkt ner till ugnarna.

Ett hiskligt oväsen är det i ett såghus: det dånar
av stockarna, det rasslar av kedjorna, det gnisslar av
sågramarna. Men här är inte den kvava, tunga luften
som i många andra fabriker, överallt känner man den
friska, behagliga doften av kåda och fuktigt trä.

Det sågade timret föres genast på järnväg ned till
brädgården, som ligger vid kusten. Ty Ljusnan är inte
segelbar, och det mesta virket skall lastas på fartyg och
skeppas till utlandet. Askesta sågverk har sin brädgård
vid Sandarne. När virket kommit dit, sorteras det och
lägges sedan upp i staplar eller »stabbar». Det är ett styvt
arbete att dag ut och dag in bära de tunga plankorna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:14:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/norrland/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free