- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland /
18

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Härjedalen — timmerskogens och fäbodarnas land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

när »getens öga blir smalt» och när »kullans skugga är
sju steg lång». Hemfärden går långsamt, ty boskapen
betar alltjämt under vägen, och där en saftig gräsfläck
lockar dem, glömma de sig gärna kvar. Den tiden hörs
överallt i skogen de klara, utdragna tonerna av vallkullans
låtar, när hon försöker hålla djuren samlade. Det lider
nu mot kvällen, och det är alldeles, som skalden sjunger:

        Bjällklangen dallrar och faller och stiger,
        suset är stilla och vilar i ro,
        skogen är kvälltung och sömnig och tiger.
        Endast den vallande
        låten går kallande
        fram genom nejden kring myr och mo.

Hemma på vallen mjölkas korna åter. Om då ingen
ko eller get saknas och allting är i ordning, äro
göromålen för dagen slut. Då händer det, att någon av de
unga fäbodkullorna ställer sig på vallen och blåser en
vackert tonande låt, som ljuder ända bort till en annan
fäbodvall, där hon kanske har en god vän. Det räknas
en flicka till riktig heder, om hon kan »koka» vackert.

Ibland bruka kvinnorna från de olika fäbodarna komma
tillsammans om kvällen, dricka kaffe, sticka strumpor,
prata och röka. Då berättar nog en eller annan någon
historia om »vättarna» eller »de underjordiska». Man tror,
att vättarna se ut som människor men att de äro en sorts
troll, som kunna förvända synen på folk, förhäxa kor, så
att de inte mjölka, eller locka barn och boskap till sig.
Ibland kan man dock komma ganska bra till rätta med
dem, om man behandlar dem med förstånd. Det är nästan,
som om det fanns två slags vättar, goda och elaka.
Många här uppe, både barn och äldre, tro fullt och fast, att
de sett vättarna, och därför finnas otaliga historier om dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:14:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/norrland/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free