- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland /
29

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Skogsarbete och timmerflottning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men vid samma älv ligga många sågverk, och nu
gäller det att skilja på timret, så att vart verk får
sitt. Detta sker i en stor bom, som kallas sorteringsbom.
De stockar, som komma från Ljusnans område, ha
sin sorteringsbom i sjön Marman. Ute i vattnet ligger
ett litet flytande hus, och där står en man, som synar
var stock för att se, vilket märke den bär. Det är lustigt
att höra, hur han ropar upp de olika sågverken: »Ljusne,
Ala, Marma, Askesta, Bergvik, dessa namn komma om
och om igen, och de ropas så fort, att vi knappast
förstå, hur arbetarna hinna att kasta stockarna var och
en i den bom, dit den hör. Slutligen bogseras bommarna
fram till timmerlänsorna vid sågverken.

Hela den väg, som stockarna ha att tillrygglägga
från skogen till sågverket, har med mycket arbete måst
ställas i ordning, för att flottningen skall kunna ske
obehindrat. Man har också fått göra mycket för att
skydda älvarnas stränder, så att timret inte där vållar
översvämning eller ras. En sådan farled för timret kallas
flottled. Det har kostat många, många millioner kronor
att inrätta flottleder i Norrlands vattendrag. Men detta
forslingssätt är ändå det bekvämaste och billigaste man
kan använda, och Norrlands älvar äro av naturen ovanligt
lämpliga för flottning.

Vi ha hört, hur mycket flottningen underhjälpes
genom vårfloden och fjällfloden; men om älvarna flöte
fram i flacka dalar med låga stränder, skulle högvattnet
om våren ställa till översvämningar, och timret skulle
kastas långt upp på land. De stora älvarna översvämma
dock mycket sällan, ty deras dalar äro så djupa och
ha branta stränder. De norrländska älvdalarna äro
oerhört gamla, de ha funnits långt före istiden, redan på
den tiden, när det ännu inte fanns till ett däggdjur på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:14:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/norrland/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free