- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland /
57

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Storsjöbygden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jämtarna hålla vanligtvis många både kor och getter,
men om somrarna ser man inte till dem hemma på
gårdarna, ty då vistas boskapen liksom i Härjedalen vid
fäbodarna i fjällen. Jämtlänningarna driva betydlig handel
med smör och ost, och särskilt är Jämtland berömt
för, sin goda mesost, som tillverkas av getmjölk. Under
sensommaren möter man oupphörligt på vägarna folk, som
komma körande från fäbodarna med lass av ost och smör.
Också här är det en stor händelse, när fäbodjäntan på hösten
kommer ned till gården med sina kor, får och getter.
Då brukar hon ibland ha med sig åt barnen små leksaksostar
i form av renar, björnar och andra figurer; de
påminna om de roliga bockar och gubbar av pepparkaksdeg,
som bakas i många hem till julen.

Eftersom de flesta korna äro borta om sommaren,
har man då ont om söt mjölk, men jämtlänningarna reda
sig med sin långmjölk. Det är en sorts surnad mjölk,
som är så seg, att den följer med skeden, när man äter
den. Man säger på skämt, att om mjölkfatet står vid
fönstret i stugan, skall man kunna gå med skeden till
dörren och dra mjölken med sig tvärs över rummet
– annars är den inte som långmjölk skall vara. Från
början beredes den på så sätt, att man gnider väggarna
av ett mjölkkärl med en växt, som kallas tätört, samt
därpå häller ned mjölken. Men sedan behövs det bara,
att man tillsätter litet sådan gammal och sur mjölk, s. k.
»täte», så har detta samma verkan som tätörten. En
tesked täte är tillräcklig för att syra många liter mjölk.
Fördelen med långmjölken är, att den kan gömmas i
många månader. I bondgårdarna börjar man samla den
redan vid jultiden och förvarar den i en stor tunna;
husmodern fyller sedan på ideligen, allteftersom hon har
tillgång på mjölk. Alltsammans gömmes till våren och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:39:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/naturoch/norrland/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free