Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Åredalen och Skutan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid sol och klart väder kan man inte tänka sig ett
härligare sommarliv än att vistas i fjällen och dag för
dag göra nya upptäcktsfärder uppåt höjderna. Men när
det regnar i fjällen, är det ganska dystert – och det
regnar ofta.
Man vaknar en morgon och finner hela landskapet så
förändrat, att man knappt känner igen det: dalen tycks
ha krympt ihop, Renfjällets och Humlarnas toppar äro
försvunna, det är, som om tjocka, gråvita förhängen
hade rullats ner och skymt utsikten på alla håll.
Molnen ha kommit en så nära, man ser ju precis,
tycker man, hur molnkanten vilar på skogen där borta.
Vi gå ett stycke uppåt till platån på Skutvägen och
hoppas att få litet utsikt där. Nej, där är lika dystert
och instängt, man ser ingenting annat än den närmaste
skogen. Mörviksbäcken, som annars så tydligt syns
komma från snöfälten på Skutans sluttning, tycks nu
rinna ned direkt från himlen, ty bäckens vitskummande
fors och molnets gråvita vägg stöta alldeles ihop.
Men medan vi stå här uppe, börjar det blåsa. Nu blir
det rörelse i de nedhängande molnväggarna, de bli tunnare,
och det börjar liksom ryka omkring trädtopparna; den
ena rökmassan efter den andra drives förbi av vinden,
det är, som om ett bolmande lokomotiv gått förbi. Så
lyfter förhänget sig litet i söder, och Renfjällets översta
del kommer fram. Så blanka och rentvättade vidderna
glänsa där uppe! Att de hade så härliga färger, det hade
vi nästan glömt. Nu kommer solen äntligen med i spelet:
där det blir en remna i skyarna, slungar hon fram ett
knippe strålar, som göra den underligaste belysning nere
i dalen. Ena gången är det en liten fattig lada, som
plötsligt strålar i det klaraste ljus, medan hela dalen för
resten ligger grå och mörk; en annan gång gjuter sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
