Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Något om Ådalens och dess bebyggares historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen nytta, och började därför röja och odla också där.
På så sätt blev fäboden småningom förvandlad till en
riktig gård. Största delen av de tunnsådda gårdar, som
i Ångermanland ligga längre bort från de stora älvdalarna,
ha ursprungligen varit fäbodar.
Men när det började bli trångt på boplatserna vid
fjärden och Ångermanälvens nedre lopp, flyttade också
några av befolkningen ännu längre upp efter älven
till den övre Ådalen. Först gjorde man nog bara
tillfälliga besök för att fiska lax vid någon fors där uppe,
men snart slogo många sig ned på allvar. Älven är här
strid och bildar många forsar. Men bygderna uppstodo
nästan alltid vid ett »sel», det vill säga en sådan sträcka,
där älven rinner lugnt fram, ty där hade man både
farbart vatten och mera tillgängliga stränder med bättre
utrymme för gårdar och fält. Därav kommer det sig,
att så många orter vid Ångermanälven – och även vid
flera andra av de norrländska älvarna – ha namn,
som sluta på »sele», t. ex. Ramsele, Edsele, Junsele,
Åsele.
På Sturarnas och Gustav Vasas tid hade nybyggarna
trängt fram efter älven så långt upp som till Junsele.
Ungefär i den trakten taga nipstränderna slut, ty det
forna havets fjordar ha inte gått längre in i landet. Därför
var den delen av dalen, som låg högre upp, inte så
lockande för nybyggarna. Floden bildade där
oupphörliga forsar, och stränderna voro dystra och steniga,
de flesta tyckte, att det var ett riktigt hemskt land.
Dessutom drogo också lapparna omkring där uppe med
sina renhjordar. Och svenskarna voro på den tiden ganska
rädda för lapparna. Man trodde allmänt, att de voro
skickliga i trolldom och kunde döda och skada människor
och djur med alla möjliga hemliga konster, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
