Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Tornedalen. Forsfärder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När laxarna gå uppför floden, bli de hejdade av stängslet,
följa så efter detta och slinka in i bassängen. Eftersom
de äro så envisa att alltid gå uppför strömmen, vända de
ej om och hitta utgången, utan samla sig alla i övre delen
av bassängerna. När patan skall vittjas, ro fiskarna med
ett par små båtar in i bassängen och draga upp laxarna
med not. Förr kunde man få 1000 laxar på ett dygn i en
enda pata. Men på sista tiden har fisket försämrats så
mycket, att man beslutat försöka hjälpa upp det genom att
med konst uppföda laxyngel. Laxfisket i Torne älv äges av
svenska och ryska kronan, och enskilda personer få endast
arrendera fiskerätten. De bönder, som bruka ta del i
fisket, sälja för det mesta sin fångst till uppköpare,
som sedan skickar den dels till Stockholm, dels till
Tyskland. Innan uppköparen kommer, förvaras laxen i källaren
mellan stora block av is - den varan är det ju gott om i
dessa trakter. Den fisk, som allmogen själv mest lever
på, är sik, den är lika nyttig för dem, som sillen är för
folket i södra Sverige. Stora sikfisken finnas också här
i älven.
På Torne älv får man ofta se timmerflottar, sådana som
också användas på Indalsälven. De stakas framåt med väldiga
åror, grovt tillyxade av hela träd, vilkas rotända får
tjäna som skaft. Dessa stora flottar tyckas passa så väl
tillsammans med den jättebreda, mångmi.la älven, det hela
förefaller oss som en bild från den gråa forntiden. Det
är också sannolikt, att de första farkosterna, som människor
begagnade, voro gjorda på detta sätt.
Den, som reser I Tornedalen, får alltid höra talas om
berget Aavasaksa, som ligger på den ryska sidan nära
polcirkeln. Det är inte alls högt, bara ett par hundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
