- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland /
211

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. En vinterfärd i övre Norrbotten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bilda de mest underliga figurer, de kunna se ut som tjocka
gubbar eller gummor med uppskörtade kjolar.

Men nu komma vi ned på en av de milsvida myrarna,
och snart är den trolska skogen försvunnen bakom oss.
Här är verkligen dystert och öde: timme efter timme
fara vi framåt över en oändlig snöslätt. Och så tyst det
är! - inte ett ljud kunna vi förnimma, vi och hästen
tyckas vara de enda levande varelserna. Det blir
kallare, vi få gnida våra näsor för att inte förfrysa dem.
Stora istappar hänga i skägget på skjutskarlen. Och
sådana vördnadsbjudande rimfrostögonbryn vi ha fått! Den
snälla finnhästen springer raskt på, och det står en rök
omkring hela hans kropp, liksom ur våra munnar för
vart andedrag vi ta.

Den korta dagen är redan för länge sedan slut, men
här kan man gärna resa under den långa tid av dygnet,
som är natt, ty det är egentligen aldrig mörkt. Även om
det varken är norrsken eller månsken, så lyser själva snön,
och stjärnorna glimma med en alldeles särskild klarhet.

Plötsligt höra vi på avstånd ett underligt smattrande
eller smällande läte, det ljudet kan inte komma av
något annat än renar - så knäpper det i renens ben,
när han springer. Inga renar se vi dock till, djuren
tyckas vara långt borta, men alla ljud höras så
skarpt i denna klara luft. Äntligen se vi dem - det
är en raido, som kommer! En lång rad av renar och
pulkor buktar sig som en mörk linje över snön. Sist
i tåget kommer en ren utan pulka, det är en »stoppren»,
som skall hålla igen i backarna. På var pulka ligger
ett bylte, ty lappen har varit ute på handelsfärd till
kyrkplatsen och vänder nu tillbaka hem. Man blir
riktigt hjärteglad, när man träffar på lappar eller renar
här uppe, där allting eljest är så dött och livlöst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:14:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/norrland/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free