- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland /
242

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Torne träsk. Björnjakt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


4. Torne träsk. Björnjakt.



Torne träsk är en stor och väldig sjö, över 7 mil
lång och omgiven av en storslagen fällnatur. Den har
alltså inte den ringaste likhet med det man vanligen
kallar träsk; men detta ord användes i nordligaste Sverige
i stället för sjö. Vid sjöns östra ända får man se,
hur Torne älv börjar sitt lopp med en häftigt brusande
fors, Tarrakoski. Genom den forsen vågar man sig ej
med båt, men nedanför den brukar Torne älv mycket
befaras med forsbåtar.

Det är för det mesta, också om sommaren, bistert kallt
på Torne träsk, man frestas ej att glömma, att den är den
nordligaste av Sveriges många stora sjöar. I juli månad
kunna isstyckena ännu simma omkring på vattnet, och
den, som sitter i en båt på sjön, behöver väl att vara klädd
i päls. Däremot dröjer det ofta ända till i november—december,
innan sjön fryser till. De närmaste låga höjderna
äro klädda med skog, dels barrträd, dels björkar. Här
få vi ta farväl av barrskogen; västra delen av sjön hör
helt och hållet till fjällbjörkens område. Några ängar
synas inte till. Torne träsk har ett enda nybygge,
Kattovuoma, och det ligger djupt in vid en skyddad vik.

På sina ställen synas i fjällsluttningarna högt över
sjön märken efter forna stränder. Dessa märken, »strandlinjer»,
som de kallas, visa, att vattnet här fordom stått
mycket högre än nu. Det var vid istidens slut. Större
delen av den stora landisen hade då smält bort, men en
återstod av den låg kvar några mil öster om nuvarande
riksgränsen. Den dämde upp sjön, så att den ej som nu
kunde få avlopp åt sydost till Östersjön. Vattnet steg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:14:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/norrland/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free