Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människans rasförädling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett djurs avkomlingar aldrig äro varandra
fullkomligt lika, utan avvika genom smärre olikheter med
hänsyn till kroppslängd, enskilda organs storlek och
form, hårbeklädnad, ögonfärg, blomstringstid o.
s. v. Man kallar denna form av variation för den
gradvisa, enär den innebär en skillnad icke till
arten utan till graden, och för kontinuerlig, därför
att även de individer, som mest avvika från
varandra, alltid sammanbindas genom en kontinuerlig
(oavbruten) rad av mellanformer. Genom att
under flera generationer utvälja och sammanpara de
mest extrema formerna, t. ex. de sockerrikaste
betorna, de storvuxnaste nötkreaturen o. s. v., kan
man uppnå resultat, som kunna vara ytterst
värdefulla för det praktiska lantbruket o. s. v., men det
ser för närvarande ej ut som om man på denna
väg skulle kunna framställa nya arter. Den
fluktuerande variabiliteten rör sig nämligen alltid
omkring ett visst medelvärde och inom vissa bestämda
gränser, utöver vilka man efter ett visst antal
generationers urval ej kan komma vidare.
Den språngvis uppträdande variationen följer helt
andra lagar. Här uppstå de nya formerna med
ett slag och äro tedan från första stund till arten
skillda från den form, som alstrat dem. Av allt
att döma är det denna språngvis skeende
variation, som i främsta rummet lämnar materiel för
nybildningen av växt- och djurarter i naturen.
Förmågan att mutera, d. v. s. att med ett slag
frambringa nya arter, synes emellertid uppträda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
