Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människans rasförädling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ärftlighetens faktum har varit känt och erkänt
sedan urminnes tider. Att begåvade föräldrar
ge-menligen ge upphov till begåvade barn och tvärtom
är en mycket gammal erfarenhet, och redan för
mer än två tusen år sedan sökte Greklands störste
filosof tillämpa ärftlighetsläran på det sociala
området, i det han i sin bok om Staten uppställde
den fordran, att endast de kraftigaste bland
männen och kvinnorna skulle tillåtas avla barn.
Förslag i samma riktning ha sedermera gjorts av
Thomas Morus (1516), Campanella (1611), Francis
Bacon (1677) o. s. v. Så önskvärda dylika
anordningar än vore från synpunkten av en
målmedveten rasförädling, så stöta de dock i praktiken på
oövervinneliga svårigheter, då ju i ett fritt
samhälle erotiken måste vara vars och ens privatsak.
De senare årens forskning har emellertid med
hänsyn till ärftlighetsfenomenen och särskilt i fråga
om sjukdomars ärftlighet brakt i dagen fakta,
vilkas betydelse dock ovillkorligen spelar in på det
sociala området. Redan det av österrikaren Körösi
konstaterade förhållandet, att barnen av fäder
under 20 år uppvisa en abnormt stor dödlighet —
de starkaste barnen avlas av fäder mellan 30 och
40 år —, utgör en bestämd varning mot förtidiga
äktenskap, och våra erotiska ideologer av båda
könen kunna därför gärna lägga på minnet att det
icke är 20-årsålderns våldsamt uppblossande
könsdrift som skapar de bästa barnen. Då det vidare
blivit vetenskapligt bevisat, vilken oerhört stor roll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
