Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solljusets pänningvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år. Och detta är dock blott en av de
medelstarka blixtarna, åv vilka man ofta kan räkna upp
till 3,000 under ett enda åskväder.
Tills vidare är det som bekant endast vårt
skön-hetssinne, som i någon mån förmår att exploatera
ett åskväder; vad den ekonomiska sidan beträffar
få vi ännu vara glada över att åskregnen i många
fall ger oss en ersättning för de härjningar blixten
anställer. Annorlunda förhåller det sig då med
solljuset. Visserligen ligger den del av
naturvetenskapen, som behandlar solljusets kemiska
verkningar (den s. k. fotokemien) ännu i sin linda;
men mänskligheten har sedan årtusenden -— genom
åkerbruk och skogshantering — solljuset i
sin tjänst, och redan nu kunna vi genom tämligen
enkla kalkyler beräkna, hur mycket detta solljus,
som vi direkt utnyttja, är värt i pängar.
Vi utgå då från det tämligen bekanta faktum,
att luften jämte en femtedel syre och fyra
femtedelar kväve även innehåller något kolsyra, ehuru i
relativt små mängder, endast 3,5—4,5 liter på
10,000 liter luft. Noggranna, ofta upprepade
försök ha visat, att denna halt av kolsyra varken ökas
eller minskas, och detta ehuru luften dagligen på
olika vägar erhåller högst betydliga tillskott av
kolsyra, dels från vulkanerna och de ur jorden
framkvällande källorna, dels genom djurens och
växternas andning samt från människornas eldstäder.
De senare beloppen kunna vi tillnärmelsevis
bestämma, då vi veta, att samtliga ångmaskiner på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
