Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkoholproduktion i naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjliga organismer, mögelsvampar, bakterier och
jästsvampar av olika slag. Snart börja emellertid
jästsvamparna att vinna överhanden, och detta just
tack vare den av dem avsöndrade alkoholen, som
förgiftar mögelsvamparna och bakterierna, så snart
dess koncentration närmar sig 4 procent. Därpå
uppstår en kamp mellan de olika jästsvamparna,
vilka äga en olika förmåga att tåla spritens
verkningar, och i denna kamp segra de arter som tåla
mest sprit, i främsta rummet den vid
vinberedningen allmänt använda Saccharomyces
Mipsoi-deus, som kan tåla ända till 18 proc. sprit. Sedan
på detta sätt alla konkurrenterna blivit dödade
genom spritförgiftning, är vinjästsvampen ensam
herre i vinfatet, och jäsningen fortgår nu ostörd
till sitt slut. Dock har man även exempel på att
jästsvampen kan begå självmord, om spriten hopar
sig i allt för stark koncentration.
Om emellertid jäsningens ursprungliga och
huvudsakliga betydelse ligger i den giftverkan, som
alkoholen utövar på jästsvampens konkurrenter, så
utesluter icke detta, att jäsningen även kan vara
svampen till gagn i andra hänseenden. Andningen
har ju för växt- och djurkroppen samma betydelse
som kolets förbränning i ångmaskinen, i det att
genom sockrets förbränning till kolsyra värme och
andra kraftformer bli disponibla för
livsverksamheten. Även vid sockrets förjäsning blir en viss
mängd energi disponibel för växten, och härigenom
blir jästsvampen i stånd att åtminstone till en tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
