Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alkoholproduktion i naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leva oberoende av luftens syrgas. Tack vare denna
förmåga få jästsvamparna ännu ett övertag i
kampen för tillvaron, i det att de i naturen kunna
ockupera sådana terränger, som på grund av den
ringa syrgashalten äro obeboeliga för flertalet andra
organismer. En sådan syrgasbrist är ofta rådande
i det inre av ruttnande bär och frukter, i de
slem-miga sockerrika flytningarna från sårade eller
avbrutna trädstammar o. s. v., och på sådana ställen
äro jästsvamparna de självskrivna herrarna på
platsen.
För jästsvampens förökning och trivsel synes
dock syrgasen, åtminstone i smärre mängder, i
längden vara oumbärlig. Det finns emellertid
organismer, som tagit steget fullt ut och emanciperat
sig från syret i den grad, att denna luftart icke
bJott är obehövlig, utan direkt giftig, ja
dödsbringande för dem. Det är särskilt en del
bakterier, hos vilka alltså den vanliga andningen
fullkomligt ersatts av jäsning, och många av dessa
syrgasskygga bakterier bilda jämte kolsyra även
betydande kvantiteter vanlig alkohol, alldeles som
jästsvampen. Däremot finns det även en hel del
andra bakterier, som genom förjäsning av socker
bilda kolsyra, men icke vanlig alkohol, utan olika
slag av den vara, som kemisterna på sitt vårdade
språk kalla »högre» alkoholer, men som på ren
svenska kallas finkel. Det är finkeloljan, som i
främsta rummet gör att de billiga brännvinssorterna
äro så mycket hälsovådligare än finare spritsorter
Naturvetenskapliga kåserier. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
