Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderleken och vår arbetskraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statera, att ögats färgsinne alldeles icke påverkats
vistelsen i mörker, utan att huden verkligen
undergått en färgförändring från den normala
röd-1etta till gulgrön.
Då man vet att växter bli gulaktiga i mörker,
därför att de här ej kunna utbilda det gröna
färgämne som sätter dem i stånd att för sin
närings-beredning utnyttja solljuset, så kunde man vara
böjd att antaga något liknande för blodets röda
färgämne, det s. k. hämoglobinet, och söka orsaken
till polarfararnes gulbleka hy i en genom mörkret
framkallad brist på hämoglobin. Men ansiktsfärgen
i och för sig är en dålig måttstock på blodets halt
av färgämne; drinkarens rödbrusiga fysionomi beror
icke på någon större hämoglobinhalt, utan därpå
att hans i huden befintliga blodkärl äro abnormt
utvidgade, och omvänt får en person, vars hud har
ovanligt trånga blodkärl, blek hy, även om hans
blod är nog så rikt på rött färgämne. Av allt att
döma beror polarfararnes gulbleka hy därpå, att
Jiudkärlen på grund av ljusbristen blivit trängre än
vanligt, och den återkommande rodnaden därpå,
att ljusets kemiska strålar föranlett kärlen att
utvidga sig.
Dfen danske läkaren Finsen, skaparen av det
be-Icanta ljusinstitutet för behandling av lupus, har
emellertid trott sig finna, att ljuset har ett bestämt
inflytande på blodets halt av rött färgämne
(hämoglobin), så att denna uppnår sitt maximum på
sensommaren och sitt minimum om vintern. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
