Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett väckande rus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos dessa visserligen framkallar ökad
sockerbildning, men ingalunda utveckling av knoppar och
blad, visar att problemets lösning måste sökas på
ett annat område.
Säkerligen är det ett genialt grepp av
Johannsen, då han söker förklara de nu berörda
företeelserna genom att hänvisa till den växelverkan, som
i varje organism, alltså även hos växten, äger rum
mellan ahjtiva och hämmande tendenser. Hos
djuren har man redan för länge sedan konstaterat
närvaron av nervösa hämningscentra, som reglera
de olika livsyttringarne (körtelavsöndringar,
rörelser o. s. v.), och även på det psykiska området
talar man om hämmande viljecentra, som reglera
eller hämma vissa lägre livstendenser. Från denna
synpunkt ter sig ett organs normala livsverksamhet
som en resultant av två i motsatt riktning verkande
krafter, en påskyndande (aktiv) och en hämmande,
och allt efter som den ena eller den andra
tendensen tar överhand, avstannar livsyttringen eller blir
abnormt stegrad. Sköldpaddan är som bekant ett
ganska trögt djur; men opererar man bort en del
av hjärnan, de s. k. synloberna, så börjar djuret
spatsera lika oförtrutet som den evige juden, och
man kan härav sluta, att det från det borttagna
nervcentret normalt utgår hämmande impulser, som
reglera extremiteternas rörelser. Även hos många
andra djur, t. ex. hundar, har man efter
borttagandet av vissa hjärnpartier konstaterat de
egendomligaste rörelsefenomen, som även bero på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
