Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giftverkan och vana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ovana djuren behöva; de förra göra sig alltid
mycket raskare kvitt spriten än de senare. Intensivast
äger denna stegrade förbränning rum i levern,
därnäst i hjärtat, så hjärnan, svagast i muskulaturen.
När det gäller att bli alkoholen kvitt är det alltså
i främsta rummet, levern och hjärtat som få bära
rusets tunga och hetta, och härmed sammanhänger
tydligen det sedan länge kända förhållandet, att
det just är dessa organ, som hos drinkare visa de
mest iögonfallande förändringarna av sjuklig art.
Redan detta är ju skäl nog för att icke överskatta
den praktiska betydelsen av Pringsheims upptäckt,
och framför allt bör man ej glömma, att när det
gäller den mänskliga organismen det nästan är
omöjligt att uppdraga en bestämd gräns mellan
anpassning gent emot gift och kronisk förgiftning.
Gäller det däremot de små organismer, som
producera spriten, alltså de s. k. jästsvamparne, så
har dessas förmåga att vänja sig vid gifter faktiskt
erhållit stor betydelse i spritindustrien. En av
jäsningsforskningens viktigaste uppgifter är själva
renhållningen av en jästsvamp-race, vars goda
egenskaper blivit beprövade; det kommer dels an på
att skydda jästsvampen för hälsovådliga bakterier,
dels gäller det att ordna svampens
levnadsförhållanden så, att dess jäskraft blir den största
möjliga. En belgisk forskare, Effront, har visat att
detta bäst kan ske genom tillsats av fluorsalter till
den vätska, där jästsvampen lever. Effront fann
att börja med, att om man försatte svampens när-
J\ a turu et enskapliga kåserier. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
