Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osynliga makter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vädren komma, öppnar blomman sig åter och
blomskaftet reser sig rakt upp i höjden. Under vackra
solskensdagar kan man dock lätt nog övertyga sig
om, att blomskaften ej stå fullkomligt rakt upp,
utan att sippblommorna liksom solrosen följa solens
gång, så att de om morgonen luta något mot öster,
vid middagstiden mot söder och om aftonen mot
väster. Detta är ju ej så förvånansvärt, då man
vet hur ivrigt växterna i allmänhet sträva mot
ljuset, men nu kommer det märkvärdiga. En tysk
forskare tog och stjälpte en svart pappcylinder
över en grupp av vitsippor i det fria, och det
visade sig då, att fastän sipporna befunno sig i
fullkomligt mörkt rum, så följde de ändå solens gång,
alldeles som kamraterna, vilka direkt träffades av
solljuset. Förklaringen till detta i förstone ganska
gåtfulla fenomen befanns vara den, att den svarta
pappväggen uppvärmdes starkt på den av
solstrålarna belysta sidan, och den från väggen utgående
värmestrålningen var stark nog för att locka
sipporna att kröka sig mot den varmare väggsidan.
Onekligen hade det ju annars legat nära till
hands att här tro på tillvaron av osynliga strålar,
som ägde förmågan att gå tvärs igenom pappväggen
och föranleda sipporna till de omnämnda
kröknings-rörelserna. I själva verket känner man även sedan
Röntgens berömda upptäckt sådana strålar, och
om dessa också hittills visat sig vara så gott som
verkningslösa gent emot växterna, så är dock deras
inverkan på den mänskliga organismen så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
