Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl von Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter vilka denna mångfald av former kunde
ordnas. Ej heller fanns det någon terminologi så
praktisk, att den slagit igenom, och följden härav
blev, att olika forskare benämnde samma djur- eller
växtart med helt olika beteckningar, som dessutom
genom sin vidlyftighet — de bestodo ofta av 5—10
ord — voro mycket besvärliga att handhava. På
denna punkt var det som Linné gjorde en av sina
stora insatser genom att införa den s. k. binära
nomenklaturen (tvånamnsbeteckningen), enligt vilken
varje djur- eller växtart benämnes med ett
släkt-och ett artnamn. Detta beteckningssätt är icke
Linnés uppfinning, utan härrör närmast från
Rivi-nus, men den säkerhet och konsekvens, varmed
Linné genomförde denna förenkling av terminologin,
betydde ett stort framsteg. Aven den teoretiska
åskådning, som låg till grund för den binära
nomenklaturen, nämligen att arterna och icke släktena
voro de verkliga systematiska enheterna, var även
ett högst betydande framsteg gent emot den
motsatta, av Tournefort grundlagda uppfattningen, ehuru
även det Linnéanska artbegreppet numera vittrat
sönder och endast har en rent konventionell
betydelse. Betecknande för tillståndet inom
sexton-och sjuttonhundratalets botanik är emellertid det
faktum, att medan engelsmannen Ray (f. 1628) i
sin översikt av växtriket upptog 20,000 arter,
varvid samma art ofta figurerade under 3—4 olika
namn, så reducerades detta antal av hans yngre
samtida Tournefort (f. 1656) till ungefär hälften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
