Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl von Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ehuru Linné faktiskt kände och beskrev flera
arter än Tournefort, så braktes antalet säkert kända
växtarter genom hans bearbetning ned till omkring
-8,000.
Denna reda och ordning skärptes ytterligare,
genom Linnés lyckliga grepp att grunda de större
grupperna (klasserna och ordningarna) på
könsorganens, ståndarnes oah pistillernas antal och inbördes
ställning. Förut hade man för detta ändamål sökt
använda blomkronans eller fruktens beskaffenhet,
men utan att nå önskat resultat; enligt Linnés
system, det s. k. sexualsystemet, fördelades alla
blomväxterna på 23 klasser, som i sin ordning
uppdelades i ordningar med sina underavdelningar,
och man erhöll på detta sätt ett slags
nyckelsystem, som gjorde det möjligt att utan större
svårighet »examinera» och »bestämma» en växt.
Emellertid kunde det ej undvikas, att på detta sätt vitt
skilda växter fördes till samma klass, exempelvis
stjärnblomman och hästkastanjen till den sjunde,
och Linné var även fullt på det klara med att
hans sexualsystem i stort sett ej var ett uttryck
för växternas naturliga släktskapsförhållanden, utan
ett artificiellt (konstgjort) och på den grund
provisoriskt system. Som vetenskapens verkliga mål
betecknade han därför uppställandet av ett
naturligt system, som grundade sig på växternas (och
djurens) inbördes släktskapsförhållanden, och han
gjorde även själv ett utkast i denna riktning med
uppställande av ett sextiotal naturliga familjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
