Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livets källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Växtvärlden är alltså den breda kanal på vilken
solljuset strömmar in och blir till drivkraft för
djurvärldens maskineri. Men hur går detta till?
På vad sätt omvandlas solljuset till den kraft, som
kommer vårt hjärta att klappa, vår arm att höja
sig och vår hjärnas molekyler att dallra i
tanke-alstrande falanger? Huru kan plantan förvandla
ljusets lätta vågor till den kraft, som kommer dess
rötter att spränga sönder klippan och blomman
att vända sig mot solen?
Innan vi söka besvara dessa frågor, för så vitt
det för närvarande är möjligt, låt oss liva upp
några gamla minnen från fysiken, utan att
avskräckas därav att vetenskapens språk inte klingar
romantiskt!
Vad är kraft* — så lyder den första frågan,
som tränger oss till mötes. Fysiken svarar: kraft
är varje orsak till rörelse eller till förändring i en
rörelse.
Då kulan från ett gevär splittrar en planka, så
att flisorna flyga åt olika håll, är orsaken till
flisornas rörelse tydligen kulans fart, det vill säga
kraften är här själv en rörelse. Men det var krutet
som slungade kulan ur gevärspipan. Så länge detta
ännu ej antänts, var dess kraft overksam, men
orsaken till kulans rörelse var dock för handen i
* Ordet kraft i dess här använda betydelse har införts i
fysiken av Mayer och Helmholtz; samma sak betecknades av
Rankine och Joule med namnet energi, som även vunnit burskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
