Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livets källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och röda ljusstrålar, som i andra fallet
förbrukades vid stärkelsens bildning. I själva verket är
detta resonnemang fullt riktigt, blott med den
inskränkningen att vårt öga ej är känsligt nog att
uppfatta skillnaden; genom mätningar med ett
termoelement har man dock lyckats påvisa, att ett
blad genomsläpper märkbart mindre ljus, då det
omgives av en kolsyrehaltig atmosfär än då det
hålles i kolsyrefri luft och sålunda saknar
råmaterial för stärkelsebildningen.
De tal, man funnit på detta sätt, ange en något
större ljusförbrukning än vad man på grund av de
bildade kolhydraternas förbränningsvärme skulle
vänta. Denna omständighet talar dock snarare för
än mot beräkningarnas riktighet, enär det för
växten gäller icke blott att förvandla kolsyra och
vatten till stärkelse, utan även att omdana de ur
jorden upptagna mineralsalterna till näringsämnen.
De salpetersyrade och svavelsyrade salterna
användas av växtcn till bildning av de för växten så
ytterst viktiga äggviteämnena, vilka man kan
uppfatta som föreningar av ombildade kolhydrater
med kväve och svavel. Kvävet och svavlet bjudes
emellertid växten i form av svavelsyra och
salpetersyra, och liksom kolsyran måste dessa först
överföras till brännbara ämnen, innan de kunna
införlivas med växtorganismen.
Aven denna process sker, efter vad man numera
med säkerhet vet, huvudsakligast i de gröna
bladen under solljusets inverkan. Med tillhjälp av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
