Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varför äro växterna gröna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
röda färgen försvinna och grönskan framträda i
sitt normala skick. Alla dessa röda blad innehålla
nämligen normala klorofyllkorn, men därjämte ett
rött färgämne, löst i cellsaften, och det är detta,
som i det levande bladet undanskymmer
klorofyllkornens gröna färg, vilken i sin ordning framträder,
när det röda färgämnet utlakas med varmt vatten.
För själva kolsyreassimilationen — så kallas den
process varigenom växterna med ljusets hjälp
förvandla kolsyra och vatten till socker och stärkelse
— är det röda färgämnet betydelselöst, men för
växtens liv i dess helhet kan det vara värdefullt
genom sin förmåga att uppsuga värme. Utsätter
man röda och gröna blad av för övrigt samma
beskaffenhet för ljuset från en vanlig gaslåga, så
visar det sig redan efter ett par minuter, att de
röda bladen äro betydligt (flera grader) varmare
än de gröna; genom direkta försök i det fria har
man även funnit att t. ex. röda grenar av
persiketrädet vid en lufttemperatur av + 3 grader antaga
en temperatur av + 4, gröna grenar däremot blott
+ 2. Det röda färgämnet är alltså ett
uppvärmningsmedel, som under den kalla årstiden eller i
nordliga trakter kan vara växten till stort gagn,
efter som alla livsprocesser gå i ett betydligt
raskare tempo, ju högre temperaturen är, (intill ett
visst optimum, som för växterna vanligen ligger
mellan 27—33 grader). Härigenom förklaras det i
förstone överraskande förhållandet, att de
rödbladiga varieteterna av våra lövträd — bok, lönn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
