Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varför äro växterna gröna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
körsbär o. s. v. — kunna gå betydligt längre mot
norr än de grönbladiga formerna; i botaniska
trädgården i Dorpat ha alla försök att odla den vanliga
boken misslyckats, medan däremot den rödbladiga
varieteten där trives väl på kalljord. Liknande
erfarenheter har man gjort på andra platser i ryska
Östersjöprovinserna och i Petersburg. Efter all
sannolikhet beror de rödbladiga varieteternas större
motståndskraft mot köld därpå, att deras blad,
tack vare den starkare uppvärmningen producera
större mängder socker, stärkelse o. s. v. än vad
de gröna formerna mäkta åstadkomma i dessa
nordliga trakter; och då sockret, enligt vad erfarenheten
visat, har den märkliga förmågan att kunna till en
viss grad upphäva frysningens skadliga inverkningar,
torde man häri kunna ha förklaringen till
skillnaden mellan de röd- och grönbladiga formernas olika
vinterhärdighet. Omvänt kan det röda färgämnet
under den varma årstiden bli en fara för växten,
enär de röda bladen under högsommarsolens
strålar kunna uppvärmas alltför starkt, så att de riskera
att vissna eller rent av skållas. I slutet av maj,
när temperaturen stiger, försvinner också det röda
färgämnet vanligen ur bladen, så att den vårliga
rodnaden förbytes i normal grönska.
I de nu berörda fallen ha vi alltså endast att
göra med skenbara undantag från den allmänna
regeln att landväxternas blad genomgående äro
gröna, efter som alla dessa röda blad äga klorofyll,
fastän maskerat av det röda färgämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
