Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varför äro växterna gröna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Annorlunda gestaltar sig emellertid saken, om
vi lämna fastlandets vegetation och i stället betrakta
den växtlighet, som lever på de stora djupen i
havet. På ett visst djup, som växlar allt efter
årstiden, väderlek o. s. v. råder absolut mörker, här
kunna alltså inga ljusutnyttjande växter existera.
Redan på ett djup av 200—300 meter stöter
man emellertid ofta på en ganska rik växtlighet,
men denna består ej av gröna, utan av praktfulla
purpurröda växter, de s. k. rödalgerna. Liksom
mossor och ormbunkar sakna dessa växter blommor,
men deras form är ofta mycket vacker, än
påminnande om isblommorna på våra fönster, än om
ormbunkar eller fantastiska tapetmönster.
Undersöka vi en sådan rödalg med ett starkt
förstoringsglas, så finna vi, att landväxternas gröna
klorofyllkorn här äro ersatta av små röda kroppar, som
för rödalgen spela alldeles samma roll som
klorofyllkornen för den gröna växten: de upptaga
kolsyra ur havsvattnet, och bereda härav — med
ljusets hjälp — ett särskilt slag av stärkelse.
Men hurudant är det ljus, som står dessa
rödalger till förfogande på de stora djup där de leva?
Är detta ljus endast svagare, men för övrigt av
samma beskaffenhet som det vanliga dagsljuset?
För att rätt kunna fatta det svar, som
vetenskapen ger på denna fråga, måste vi erinra oss några
mycket enkla data rörande solljusets beskaffenhet.
Låter man solljus falla in i en mörk kammare
genom ett runt hål i en vägg, så uppstår på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
