Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varför äro växterna gröna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsatta väggen en rund vit fläck; låter man
däremot solljuset, innan det når fram till kammarens
bakre vägg passera ett glasprisma, vars brytande
kant är vänd nedåt, uppstår det på väggcn icke
längre en rund fläck, utan ett färgat band, vars
övre kant är violett, den undre däremot röd.
Mellan dessa båda färgade ytterkanter finns en
mängd andra färger, vilkas antal är omöjligt att
angiva, enär de utan gräns övergå i varandra, men
som man vanligen (räknat nerifrån och upp) brukar
beteckna som (rött), orange, gult, grönt, blått, indigo
(och violett). Hela färgbandet kallar man ett
spektrum, och de sju färgerna, i vilka ljuset uppdelats
efter att ha passerat prismat, spektralfärger. Låter
man de färgade strålarna falla på en rad små
speglar, som äro så anordnade, att strålarne reflekteras
på samma fläck av en vit skärm, så synes denna
fläck vit.
Det normala ljuset är alltså icke ensartat ljus,
utan består av en mängd olika färgade strålar, som
tillsammans förorsaka förnimmelsen av vitt ljus.
Sådant ljus kan man även erhålla genom förening
av två bestämda ljussorter (spektralfärger), t. ex.
rött och grönt, blått och gult, orange och violett;
sådana färgpar kallar man komplementärfärger.
Berövar man det vanliga vita solljuset en av dessa
ljussorter, så framträder den motsvarande
komplementärfärgen, och ljuset synes då ej längre vitt,
utan färgat. Så har t. ex. rödvin sin röda färg därav,
att det företrädesvis uppsuger och utsläcker de gröna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
