Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varför äro växterna gröna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det färgstarkare fykoerytrinet. Att rödalgerna i
vanligt dagsljus te sig röda beror just därpå, att
de kvarhålla och för kolsyreassimilationen utnyttja
det gröna ljuset, men genomsläppa den röda
komplementärfärgen, som då framträder i sin fulla
glans. I sin naturliga omgivning på havsbottnen
böra dessa växter för en dykares ögon te sig
svarta, enär de uppsuga och utsläcka allt ljus, som
här träffar dem.
Hos dessa märkliga växter förefinnes alltså mellan
färg och ljusförbrukning en fullt påtaglig relation
som även röjer sig i den färgförändring, som
rödalgerna ofta undergå när de leva på grundare
vatten och i starkare solljus: här tränges det röda
färgämnet i bakgrunden och i stället uppträder
äkta klorofyll, så att dessa på större djup
mörkröda alger i havsytans närhet bli gröna som
landväxterna. Genom att belysa en rödalg med starkt
elektriskt ljus, som fått passera ett glasprisma och
härvid uppdelats i sina spektralfärger, har man
erhållit analoga resultat: efter 10 timmar befanns
det, att de delar av växten, som träffats av rött
ljus, voro gröna, de som träffats av grönt däremot
purpurröda. Liknande erfarenheter har man gjort
med en del lågt stående sötvattensväxter, som
tillhöra blåalgernas grupp och som jämte klorofyll
även innehålla blå och gula färgämnen: i rött ljus
bli dessa växter gröna, i gulbrunt ljus blågröna,
i grönt rödaktiga och i blått brungula. Denna
växling i färg beror därpå, att växten i varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
