Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett blad ur växternas ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blir vitt som pergament, medan samtidigt spriten
antar en praktfullt smaragdgrön färg. Skakar man»
nu denna gröna spritlösning med bensin, så visar
det sig, sedan vätskorna skilts åt, att bensinen helt
och hållet upptagit det gröna färgämnet —
klorofyllet som vetenskapsmännen kalla det — medan
däremot spriten, som nu mist den gröna färgen,
till gengäld skimrar i klaraste gullgult. Det finns
alltså i de gröna bladen utom klorofyll även ett
gult, eller rättare sagt två gula färgämnen, som
under vanliga omständigheter skymmas undan av
det färgstarkare klorofyllet; och det är just dessa
gula färgämnen, som på hösten, när klorofyllet
försvinner, ge trädens lövverk deras guldglans.
För växtens näringsliv äro båda dessa grupper
av färgämnen, de gröna och de gula, av största
vikt, enär det är genom dem som växterna bli i
stånd att utnyttja solljuset och med dess hjälp
förvandla luftens kolsyra och jordens vatten till
brännbar substans, till socker och stärkelse. Härvid råder
en arbetsfördelning så till vida, som det gröna
färgämnet i främsta rummet absorberar och
utnyttjar de röda strålarna i solljuset, medan
däremot de gula färgämnena lägga beslag på det blå
och violetta ljuset. Däremot äro landväxterna och
de högre vattenväxterna fullkomligt likgiltiga för
det gröna ljuset: att dessa växters blad äro gröna
beror just därpå, att de låta de gröna strålarna i
solljuset passera genom sina vävnader utan att
använda dem; grönt ljus är också, efter vad man på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
