Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett blad ur växternas ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vissna: sådana isolerade bladstycken bibehålla sin
grönska långt efter det att de med stammen
förbundna bladen förlorat allt sitt klorofyll.
Huru ekonomiskt de högre växterna handskas
med klorofyllet, framgår även av deras beteende,
när de odlas i mörker. Klorofyllet liksom även de
gula färgämnena har ju till uppgift att utnyttja
ljuset för att på detta sätt skaffa växten den för
stärkelsen och sockerbildningen nödiga
energimängden; men i mörkret kan naturligtvis klorofyllet ej
uppfylla detta värv, och växten är då också nog
vidsynt att ej producera detta dyrbara ämne,
medan däremot de gula färgämnena även bildas i
mörker, om också ej så rikligt som i ljus. Man
behöver ju fram på vårsidan endast stiga ner i en
mörk och fuktig potatiskällare för att i de långs,
vitgula skotten, som då bryta fram från
potatisknölarne, se ett slående vittnesbörd om denna
växtens ekonomi.
Så förhålla sig alla blomväxter, som få gro och
utveckla sig i mörker: de bli vita eller vitgula,
medan de samtidigt skjuta i höjden och bli onaturligt
smärta; men utsättas de för ljus, försvinner deras
kranka blekhet, och hastigt, ofta redan på ett par
timmar, återfå de grönskans friska hy.
Det är emellertid anmärkningsvärt, att denna
oförmåga att bilda klorofyll i mörker, eller kanske
riktigare uttryckt denna förmåga att undertrycka
klorofyllbildningen under omständigheter, då den
skulle vara till ingen nytta, är en egenskap, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
