Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett blad ur växternas ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som den är ett vittnesbörd om att för
klorofyllbildningen som sådan ljuset ingalunda är
nödvändigt. Då vi nu se, huru blomväxterna i mörker
undertrycka klorofyllbildningen, så ligger det nära
till hands att tillskriva detta närvaron av hämmande
faktorer, jämförliga med de tillbakahållande
tendenser, som göra att våra lövträd ej slå ut om
senhösten och vintern, även om de då sättas i
varmt rum. Sedan mer än ett årtionde vet man
emellertid, tack vare den danske botanisten
Johannsens upptäckt, att man genom bedövning med eter
kan väcka icke blott träd och buskar utan även
örter såsom liljekonvaljen ur deras vinterdvala; de
blommande syrener, snöbollsbuskar och
liljekonvaljer, som vid jultiden prunka i
blomsterhandlarnes fönster, äro till största delen framdrivna
medelst den s. k. etermetoden. Att eterruset på detta
sätt kan väcka växterna till livsverksamhet, anser
man bero därpå, att eternarkosen förlamar de
hämmande faktorer, som under vintern hindra de unga
blad- och stamanlagen från att växa och slå ut:
när dessa hämmande bojor brustit, börjar
tillväxten och blomningen av sig slälv.
Med tanke på dessa förhållanden skulle man
kunna fråga sig, om det ej vore möjligt att genom
en likartad bedövning förlama de hämmande
faktorer, som hos de högre växterna undertrycka
klorofyllbildningen i mörker. I själva verket har
också en tysk botanist, Karl Kraus, gjort den
intressanta upptäckten, att majsplantor, som normalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
