Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsbrist och fortplantning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En frappant motsats härtill bilda en del i vårt
klimat en- eller tvååriga kulturväxter t. ex. vetet,
rovan, persiljan m. fl., som aldrig blomma i det
tropiska klimatet, men till gengäld här bli fleråriga,
d. v. s. erhålla en obegränsad livslängd.
Mellan blad- och skottbildning å ena sidan samt
blom- och fruktbildning å den andra råder det
alltså en viss antagonism, som i många fall yttrar
sig så, att omständigheter, som verka störande på
den vegetativa livsverksamheten (blad- och
skottbildning) stimulera växten till blomning och
tvärtom. Med andra ord, sådana omständigheter, som
äro ogynnsamma för individens bestånd, föranleda
denna att bilda frön, som ju alltid äga en viss
utsikt att föras bort och eventuellt hamna i en
gynnsammare omgivning. Som individ är växten
bunden vid den plats där den en gång slog rot, men
sina frön strör den ut för alla himmelens vindar;
i växtriket kan släktet emigrera, men individen
icke, eller endast i undantagsfall.
Hos de lägre växterna är det ganska lätt att
övertyga sig om den stimulerande inverkan, som
näringsbrist, d. v. s. hunger utövar på
fortplantningen. Särskilt lämplig härför är en liten grön
alg, som på våren fyller diken och dammar med
sin friska grönska, och som på det botaniska
språket — något svenskt namn äger den icke — kallas
Vaucheria. Redan med blotta ögat kan man se, att
växten består av en mängd gröna trådar, som ofta
nå en längd av 5—10 centimeter och liksom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
