Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blåsyra och formalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BLÅSYRA OCH FORMALIN
På öarne i malajiska arkipelagen växer ett
resligt lövträd, Pangium edule, vars oljrika
nötter begärligt ätas av infödingarne, men först
sedan de upphettats eller en längre tid urlakats
med vatten, enär de i sitt naturliga skick innehålla
ett häftigt verkande gift. Tack vare denna
egenskap användas emellertid Pangiumnötterna av
infödingarne som konserveringsmedel, särskilt av fisk,
som skyddas mot förruttnelse, om de råa nötterna
införas i fiskens inre; vid kokning eller stekning
förflyktigas giftet, som hindrat
förruttnelsebakteriernas utveckling, och köttet kan då ätas utan
fara. Även trädets bark innehåller den giftiga
substansen, och det i så stor mängd, att den dödar
fisk, om den i pulveriserat tillstånd kastas i vatten;
likaså har man konstaterat förgiftningsfall med
dödlig utgång hos boskap, som ätit av
Pangiumträdets blad.
Redan på 1850-talet uttalade en fransk läkare
den förmodan, att Pangiumgiftet, som påtagligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
