Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blåsyra och formalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskilt i tropikerna funnit en mängd växter, som
innehålla betydande mängder blåsyra i löst
bunden form, somliga t. ex. den s. k. månbönan
(Phaseolus lunatus), lika rikligt som Pangiumträdet.
Men gentemot dessa blåsyrehaltiga arter står den
överväldigande majoriteten av växter, hos vilka
man ej kunnat påvisa ett spår av blåsyra, och det
synes då högst sannolikt, att äggvitebildningen hos
dessa försiggår efter ett annorlunda beskaffat schema
än det som tillämpas hos Pangium. Å andra sidan
kan man även räkna med den möjligheten, att
blåsyran i dessa fall visserligen bildas, men samtidigt
omvandlas så hastigt, att den ej kan påvisas med
kemiska reagentier.
En analogi till det senast ponerade alternativet
synes — till en viss grad åtminstone — faktiskt
vara realiserad vid en annan, lika viktig
livsprocess hos växten, den nämligen, då de gröna cellerna
i bladen med ljusets hjälp förvandla vatten och
kolsyra till socker, som sedan ytterligare förtätas
till stärkelse. Medan äggviteämnena äro ytterligt
sammansatta kroppar — en enda äggvitemolekyl
består, har man sagt, av flera atomer än vi se
stjärnor på himlavalvet en klar natt — är sockrets
sammansättning relativt enkel, i det att en
sockermolekyl består av 12 atomer väte, 6 atomer syre
och 6 atomer kol. I jämförelse med vatten och
kolsyra är sockret dock en ganska komplicerad
förening, och det synes därför föga sannolikt, att
kolsyran och vattnet, efter avskiljandet av syr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
