Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtchimärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanliga befruktningen, då ett sädesdjur
sammansmälter med ett ägg.
Emellertid började småningom tvivel om
riktigheten av denna uppfattning att uppstå, särskilt
därför, att det trots talrika och ofta upprepade
försök aldrig ville lyckas någon att genom
ympning av de båda stamarterna framställa den
underliga mellanformen. Däremot tycktes de Mendelska
upptäckterna, som efter att ha varit förbisedda ett
kvarts sekel kommo till sin rätt för tolv år sedan,
även kasta ett ljus över den verkliga naturen av
Cytisus Adami. Att man vid korsning mellan en
rödblommig och en vitblommig växt ofta får en
bastard med ljusröda blommor, var en känd sak,
men Mendel lyckades visa, att bastardens avkomma
åter klyver sig i tre typer, av vilka en (50 proc.)
är alldeles likadan som bastarden, medan däremot
de två andra typerna slå tillbaka till föräldrarne,
så att man erhåller 25 proc. rent vitblommiga och
25 proc. (djupt) rödblommiga individer.
Överensstämmelsen med förhållandena hos Cytisus var ju
påtaglig, tyckte man, och från flera håll
proklamerade man, med den berömde holländaren Hugo
de Vries i spetsen, att Adamsgullregnets gåta var
löst: det var en vanlig bastard, som endast
företedde den egenheten, att återfallet till föräldrarne,
som annars endast sker hos bastardens
avkomlingar, här ägde rum hos bastarden själv. Att den
franske trädgårdsmästarens uppgifter gingo i en
annan riktning tillmätte man ingen betydelse, lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
