Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Individen, släktet och miljön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man däremot den rödblommiga formen vid högre
temperatur, så bli blommorna vita, och man kan
då ej på det yttre skilja ett sådant stånd från den
vid vanlig temperatur vitblommiga formen. Utsår
man nu frön av sådana med konst — i detta fall
genom värme — förändrade individer, så bli dessa
om de odlas vid normal temperatur, åter
rödblommiga: den abnormt höga värmegraden har endast
förändrat individerna, men icke släktet som sådant.
I det ena fallet hade vi alltså att göra med
förvärvad och icke ärftlig vitblommighet, i det andra
fallet med en vitblommighet, som utgjorde en
ärftlig egenskap. Egenskaper av det förra slaget
kallar man numera för modifikationer i motsats till
de ärftliga variationerna. I växtriket har man
mycket talrika exempel på sådana variationer: i skugga
och på fuktig mark bli växterna smärta och
tunn-bladiga, i sol och på torra ställen mera robusta
och tjockbladiga, och samtidigt förändras även den
inre byggnaden, men dessa egenskaper äro icke
ärftliga. Det samma gäller om de ofta ganska
utpräglade olikheter, som finnas hos individen av
samma växtart allt efter som den odlas i fjällen
eller på låglandet.
Aven hos djuren, till och med hos de
varmblodiga, har man kunnat konstatera djupgående
modifikationer, framkallade genom yttre omständigheter.
Så har man t. ex. funnit, att om råttor få
utveckla sig vid olika temperatur (+ 30 och + 5),
så få de djur, som utveckla sig i värme betydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
