Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fackelblommans gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
holländske botanisten de Vries, som på grunder,
vilka här ej kunna relateras, även kommit till den
uppfattningen, att de ärftliga egenskaperna hos en
växt eller ett djur äro burna av materiella
smådelar (pangener), av vilka det finns lika många slag,
som organismen har egenskaper. Om ett visst slag
av dessa pangener ökas till antalet, så förstärktes
den ifrågavarande egenskapen, och i sådana
kvantitativa växlingar i pangenernas antal ligger, menade
de Vries, orsaken till den s. k. fluktuerande
variationen, som gör sig gällande med hänsyn till
organismens storleksförhållanden o. s. v., och som
enligt hans åsikt ej har någon betydelse som
variationskälla vid artbildningen. Förändras däremot en
del av ett visst slag pangener, så betyder detta
uppkomsten av en ny egenskap som är ärftlig,
och sådana, med ett slag uppkomna nybildningar,
måste, resonerade de Vries, vara det material,
varmed den i naturen försiggående artbildningen
opererar.
I litteraturen fanns det sedan gammalt en del
uppgifter om nya varieteter, som uppkommit
oförmodat, med ett slag; av den vanliga akacian
uppstod år 1855 hos en fransk trädgårdsmästare
plötsligt en form, som i stället för stamformens
parbladigt sammansatta hade enkla odelade blad, av
berberisbusken uppträdde 1839 en form med blodröda
blad i stället för gröna o. s v. För de Vries
gällde det emellertid att göra dessa märkliga, men
dittills tämligen förbisedda förhållanden till föremål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
