Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fackelblommans gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som likaledes uppstått flerfaldiga gånger i de Vries’
kulturer, men som på grund av sin lågväxthet
skulle ha svårt att konkurrera med den högväxta
stamarten. En annan av de nybildade arterna, O.
lata, utmärkt genom mycket breda, buckliga blad,
är oförmögen att bilda frön och av denna grund dömd
till undergång i fria naturen. Det bör kanske
påpekas, att den yttre olikheten mellan dessa
mutationer är så påtaglig och i ögonen fallande, att
man ingalunda behöver vara botanist för att
observera den.
Jämte dessa vid frösådd konstanta mutationer
erhöll de Vries även ett mindre antal nybildningar,
vilkas avkomma antingen fullkomligt eller till en
viss procent slog tillbaka till stamarten (O. Lamarckiana).
Dessutom uppträdde i de Vries’ kulturer,
som det tyckes i tämligen stort antal, en del
former med avvikande yttre, av vilka somliga på grund
av konstitutionell svaghet redan dogo på ett helt
ungt stadium, medan andra sköto i höjden, men
voro oförmögna att frambringa blommor. De Vries
kallade sådana odugliga mutationer för »artbegynnelser»
och såg i den ansatser till nya arter, som
stannat på halva vägen.
På grundvalen av dessa intressanta och viktiga
iakttagelser, som kompletterades med rön från
andra håll, utarbetade nu de Vries sin berömda
mutationsteori, vars huvudsatser kunna formuleras
på följande sätt. Nya arter uppstå plötsligt, utan
övergångar; de nybildade arterna äro mestadels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
