Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frömjölsstoft och rosendoft som sjukdomsalstrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att den verkliga höfebern, som ej får
förblandas med en del andra »sommarkatarrer», faktiskt
framkallas av i luften kringflygande frömjölskorn är
numera höjt över allt tvivel, i främsta rummet tack
vare de mödo- och plågsamma experiment, vilka
anställts av den engelske läkaren Blackley, som själv
årligen och i hög grad hemsöktes av den fatala
åkomman. Blackleys resultat ha sedermera till fullo
bekräftats av flera andra läkare (Wyman, Marsh,
Dunbar), vilka liksom han samtidigt varit patienter
och experimenterande forskare, och utan vilkas
offervillighet man än i dag skulle veta ganska litet
om höfeberns verkliga orsaker. Nu däremot är man
ganska väl underrättad icke blott om de växter,
vilkas frömjöl framkalla höfebern, utan också om
de kvantiteter, som härvidlag behövas och vilkas
obetydlighet, som vi strax skola se, gränsar till det
sagolika.
Av Blackley’s, Wyman’s och Marsh’s
undersökningar, som omfatta representanter för 75 olika
växtfamiljer, framgår det att höfebern i främsta
rummet förorsakas genom gräsens, halvgräsens och
Juncusarternas frömjöl, men att även en del andra
växter, företrädesvis tillhörande de korgblomstrigas
stora familj, t. ex. blåklint, tistel, prestkrage, aster,
solidago o. s. v., äro i stånd att framkalla höfeber,
om deras frömjöl kommer i beröring med näsans
slemhinnor. Emellertid synes det dock endast vara
gräsens frömjöl, som i praktiken spela den
ödesdigra rolen härvidlag; Blackley har visat, dels att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
