Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livets ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även vattnet den kvantitativt viktigaste
beståndsdelen i protoplasmat, där dess procenthalt vanligen
utgör 70—85 procent. Bland de övriga ämnena
som ingå i protoplasmat äro äggviteämnena de
viktigaste. Äggviteämnena uppbyggas av fem
grundämnen, nämligen kol, väte, syre, kväve och svavel;
redan denna sammansättning låter ana, att
äggviteämnena böra vara relativt lätt sönderdelbara
föreningar, så ju nästan alla explosiva ämnen just
bestå av kvävehaltiga kolföreningar. Men medan
de vanliga sprängämnena, nitroglycerinen,
bomullskrutet, pikraterna o. s. v. äro jämförelsevis enkelt
byggda föreningar, äro äggviteämnena ytterligt
sammansatta, så att en enda äggvitemolekyl kan
beräknas innehålla lika många atomer som man en
klar vinternatt ser stjärnor på himlen. Utom
äggviteämnen innehåller den levande substansen alltid
smärre mängder fosfatider (fosforhaltiga fett av mycket
invecklad struktur, s. k. ädelfett) och salter av kalium,
järn, magnesium o. s. v. Med hänsyn till sin
fysikaliska beskaffenhet visar protoplasmat allt efter
vattenhaltens växlande mängd alla övergångar från
flytande till geléartad och ännu fastare konsistens.
Detta är i allra största korthet, vad kemien lär
oss om den levande substansens beskaffenhet. Men
det är härvid att märka, att vi på denna väg aldrig
kunna komma till någon uppfattning om den inre
arkitektur, som gör protoplasmat till det substrat,
vari livsföreteelserna kunna avspela sig; ty den
första behandling, som kemisten låter den levande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
