Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Specialiseringens faror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
del av vår tids storstadsproletariat har sina
nattliga gömställen. Och följderna av dessa hälsovådliga
bostäder uteblevo icke heller. Såväl i Tyskland
som i Frankrike och England har man funnit, att
de benlämningar av grottbjörnen, som härröra från
hans sista period, och som för övrigt äro mycket
talrika, nästan alltid bära spår av genomgripande
sjukliga förändringar. Skeletten visa spår av
benbrand, av sjukliga svulster, av gikt och rakitis, och
tänderna äro ofta i hög grad angripna av karies.
Att sådana sjuklingar skulle kunna slå sig fram i
den allt hårdare kampen för tillvaron, som blev
en oundviklig följd av istidens inbrott, är icke gärna
tänkbart; så till vida ligga orsakerna till
grottbjörnens utdöende i tämligen klar dager. Men djupare
sett var det icke enbart klimatförsämringen som
vållade detta resultat; därtill krävdes också
grottbjörnens långt drivna specialisering eller, populärt
talat, hans envisa konservatism, som kom honom
att hålla fast vid de gamla fäderneärvda
labyrinterna, även sedan de förvandlats till dödsbringande
giftkammare. Därför dog grottbjörnen, som icke
kunde vika, en snöplig sotdöd, medan grottlejonet,
som tog till flykten, fick leva ett långt och lyckligt
liv under Hellas’ soliga himmel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
