Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas känsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En känslighet av ännu egendomligare art än
klängenas förefinnes hos en del snyltväxter, särskilt
hos släktet Cuscuta (snarreva), av vilket ett par arter
förekomma i Sverge som parasiter på lin, klöver,
humle och en del andra växter. Snarrevorna bereda
alltså ej själva sin näring, utan stjäla den från andra
växter, som de omslingra med sina bladlösa,
rödaktiga stjälkar, och i vilkas inre de sända in
särskilda sugorgan, s. k. haustorier. Låter man den fria
ändan av en sådan Cuscutastjälk komma i beröring
med en stav av metall eller elfenben, så slingrar
den sig genast omkring staven, men efter någon tid
rullar den åter upp sina vindlingar och lämnar det
livlösa stödet. Låter man däremot Cuscutastängeln
komma i beröring med en levande växt, t. ex.
stängeln av en lin- eller klöverplanta, så icke blott
omsluter den sin blivande värdplanta i en
omfamning för livet, utan sänder även talrika sugrötter
in i dess inre. Hos den snyltande snarrevan fins
det alltså jämte känslighet för beröring även ett
annat sinne, som närmast kan jämföras med vårt eget
smaksinne: Cuscutastängeln särskiljer beröringen
med en metallstav från beröringen med en
klöverstängel lika säkert som vår tunga skiljer på en
kiselsten och en sockerbit.
I själva verket är det numera ett fastslaget
faktum, att växterna, så väl de högre som de lägre,
äga ett ganska rikt utvecklat sinnesliv, som sätter
dem i stånd, att genom bestämda rörelser orientera
sig gentemot belysningen, jordens fuktighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
